Ideell förening lanserar orosanmälningssystem
2016-11-18
För ett år sedan grundades den ideella föreningen Orosanmälan.se. På mycket kort tid har vi med knappa ekonomiska resurser men med mycket stort engagemang kommit väldigt långt.
Primärt fokus i vårt arbete har varit att skapa tillgänglighet, något vi tror kan vara avgörande för om en orosanmälan görs eller inte. En omständlig process kan minska incitamenten att göra en orosanmälan även om situationen kräver det. Som ett första steg såg vi till att sammanställa kontaktuppgifterna till Sveriges alla socialtjänstkontor som du idag finner här på vår hemsida – något vi otroligt nog är ensamma om och som idag används dygnet runt över hela Sverige. Sedan september i år tillhandahåller vi även en rikstäckande sammanställning av kontaktuppgifter till Sveriges alla socialjourer. Vi var alltså först (och hittills de enda) i Sverige som tillgängliggör kontaktuppgifterna till landets alla socialkontor och socialjourer.
Det finns ingen lag i Sverige som säger att en orosanmälan måste se ut på ett visst sätt, detta har resulterat i att sjukhus, skolor, kommuner, polis osv. tar fram egna versioner efter bästa förmåga, istället för att alla arbetar utifrån en och samma blankett. För att underlätta processen att göra en orosanmälan samt förenkla socialsekreterarnas hantering av dessa, tog vi under hösten 2015 fram en standardiserad orosanmälningsblankett tillsammans med representanter från socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis, Trygga Barnen, vårdutvecklare m.fl. Blankettens utformning är baserad på de krav som ställs i socialtjänstlagen över vad en socialsekreterare måste dokumentera i mottagandet av en orosanmälan. Vi kommer fortsätta att uppdatera blanketten och se till att den alltid är enkel att hitta. Vår orosanmälningsblankett laddas ned ca 1400 gånger varje månad.
Vi har alltså sett till att tillgängliggöra de kontaktuppgifter man kan tänkas behöva samt sett till att alla har tillgång till en uppdaterad blankett, för att barn som far illa ska få hjälp så fort som möjligt.
Även om det har skett förbättringar så finns det mer att göra. Det är 2016 och bristerna i processen kring orosanmälningar är fortfarande mycket stora. Om du söker på ”Socialtjänsten brister” får du bland annat läsa om ”Socialtjänsten brister i att skydda barnen”, ”Socialtjänsten brister i rättssäkerhet och arbetsledning” och att ”Socialtjänsten brister i handläggningen av orosanmälningar”. Att enbart titta på socialtjänsten i media är dock inte rättvist och ger som oftast inte hela bilden. Idag är socialtjänsten, likt sjukvården, skola och polis, utsatta för svåra påfrestningar. Hög arbetsbelastning, komplexa arbetsuppgifter, brist på personal med adekvat utbildning, svårigheter att behålla erfaren personal, hot och våld mot socialsekreterare några av de faktorer som ligger till grund för de brister vi upplever. Dessa faktorer är en verklighetsbeskrivning och bör ses som en förklaring, inte en ursäkt, till varför hanteringen av orosanmälningar idag inte fungerar tillfredsställande.
Som tur är har vi på Orosanmälan.se mycket kvar att ge! Det vi vet idag är att barn far illa och vi vet att för få orosanmälningar skrivs. Fax är fortfarande standardiserat i kommunikationen av orosanmälningar till socialtjänsten – en kommunikationsform som många upplever som direkt opraktisk, osäker och föråldrad. Vi erbjuder därför en säkrare och modernare kommunikationslösning som gynnar alla.
Under hösten har vi lanserat en funktion för Webbanmälan (självklart gratis!) vilket gör det möjligt att via Orosanmälan.se skapa och skicka orosanmälningar direkt till socialtjänsten. Men vi nöjer oss inte där. Innan orosanmälan lämnar vår server avidentifieras informationen, och sedan sammanställs den till otroligt viktig statistik. Den första i sitt slag i Sverige! Tillgången till denna statistik kommer att markant förbättra träffsäkerheten i svenska myndigheternas hjälpinsatser i de områden där barn far illa. Vi menar också att den här typen av statistik möjliggör forskning på ett tidigare mycket svårforskat område.
I dagsläget finns det inte något alternativ som är säkrare eller effektivare än Orosanmälan.se när det gäller hanteringen av orosanmälningar.
Vi förutspår också intressanta och utvecklande diskussioner till följd av detta. ”Kan en förening, FÅR en förening verkligen göra så här?” Jajamensan! Vi kan som exempel ta Sjöräddningssällskapet. En ideell förening som ”… varje år sparar närmare två miljarder kronor åt staten, genom att helt ideellt ta hand om 70 procent av sjöräddningen”. Vi vill helt enkelt, ideellt erbjuda samhället ett verktyg, en tjänst för att på ett enkelt, effektivt och säkert sätt hantera orosanmälningar.
Kanske oroar vi oss i onödan för hur vår lösning kommer att tas emot. Det beror i så fall på att vi bryr oss. Äventyret vi har gett oss in på har bara börjat och som alla äventyr innehåller även detta utmaningar. Vi kan inte tänka oss en större utmaning, eller tillfredställelse, än att bidra till utvecklingen i samhället och samtidigt skapa bättre förutsättningar för att barn som far illa ska få hjälp så fort som möjligt.
Axel Moberg
legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom ambulanssjukvård
och grundare av den ideella föreningen Orosanmälan.se
Sverige saknar ett fungerande system för orosanmälningar
2016-01-01
När jag började arbeta som sjuksköterska på ambulansen 2011 märkte jag snabbt att det saknades ett system för hanteringen av orosanmälningar. Trots tydlig lagstiftning och trots att vi inom ambulansyrket ofta bevittnar trasiga hem, så märkte jag att anmälningar inte görs. Barn som misstänks fara illa får idag, i många fall, inte den hjälp de behöver eftersom ingen anmälan görs. De anmälningar som kommer in till socialtjänsten hamnar som i ett lotteri, där slumpen får avgöra om en utredning handlägges korrekt och ärendet utreds.
Avsaknad av ansvar och styrning på nationell nivå samt en obefintlig granskning och uppföljning av socialtjänstens hantering av orosanmälningar har lett till den situation vi idag står inför. Trots att det är 2016 är fax standard i kommunikation med socialtjänsten när det gäller orosanmälningar. Ett ålderdomligt, ineffektivt och väldigt osäkert tillvägagångssätt.
I november 2012 tog jag därför kontakt med ansvariga politiker i Stockholm för att beskriva situationen samt komma med ett förslag på lösning. I landstingshuset berättade jag om mina erfarenheter från ambulansen; att barn som far illa inte rapporteras in på grund av grundläggande strukturella brister. Framför allt, baserat på min erfarenhet, på grund av brister i kommunikationen mellan socialtjänsten och sjukvården. Jag berättade om kollegor i ambulansen som efter 20 års arbete fortfarande aldrig gjort en orosanmälan. Detta trots att vi inte alltför sällan stöter på barn som befinner sig i en situation som gör oss skyldiga enligt lag att göra en orosanmälan. Få jag har arbetat med känner till var orosanmälningsblanketten finns och ingen verkar veta var det går att hitta kontaktuppgifter till socialtjänstkontoren. Jag berättade att en enkel hemsida skulle vara till stor hjälp. En hemsida där personal kunde hitta en anmälningsblankett och kontaktinformation till socialtjänsten. Politikerna lyssnade aktivt. Sedan kom det ena förslaget efter det andra. “En utredning borde göras”, “en skrivelse borde skickas”, “en motion skrivas” och “ett förslag läggas fram”. När jag efter några månader frågade om något hänt, fick jag till svar att de väntade på en upphandling om FRAPP (framtidens prehospitala plattform IT).
Jag skapade då hemsidan www.orosanmälan.se (då kallad socialanmälan.se). En enkel hemsida för att underlätta utförandet av orosanmälningar. Jag samlade ihop socialtjänstkontorens kontaktuppgifter i en karta och jag skapade en digital blankett för en skriftlig orosanmälan. Hemsidan har spridit sig och används nu över hela Sverige, dygnet runt. På allt från psykiatriska avdelningar, akutmottagningar, kriminalvården, skolor, ambulansen, polisen och många fler.
Hemsidan är såklart gratis och har förutom frivilligt arbete inte kostat samhället något.
Under våren 2014 kontaktade jag KSL (Kommunförbundet Stockholms län) och SLL (Stockholms läns landsting) för att visa på bristerna i orosanmälningssystemet och hur www.orosanmälan.se redan användes. Efter ett år fick jag svaret att det inte var aktuellt med att använda hemsidan jag skapat men att de skapat en egen hemsida med samma idé.
I mitt arbete med att sammanställa information till www.orosanmälan.se upptäckte jag, i oktober 2014, allvarliga brister i Waxholms socialtjänst. Ingen av de fem socialsekreterarna på socialtjänstkontoret i Waxholm svarade i telefon under arbetstid och deras akutjour var inte bemannad. Jag kontaktade IVO (Inspektionen för vård och omsorg) men har fortfarande inte – efter efter två år! – fått en bekräftelse på att de mottagit min rapport om bristerna.
Sammanfattningsvis hade kontakten med politiker ingen effekt. Min kontakt med KSL och SLL ledde inte till någon förbättring för utsatta barn. Inte heller min kontakt med (IVO) har gett resultat; jag har inte ens fått bekräftelse på att de tagit emot ärendet.
I mitt arbete med www.orosanmälan.se har jag träffat och pratat med många i beslutsfattande roller. Än så länge har jag inte träffat någon med erfarenhet från arbete i ”fältet” som arbetar med beslutsfattande i frågan. Så jag tänkte om. Jag behövde acceptera förutsättningarna och ta mig an utmaningen på ett nytt sätt.
Därför har jag nu grundat den ideella föreningen Orosanmälan.se. Det är en ideell förening med allmännyttiga mål för alla inom polis, skola, hälso- och sjukvård som ska göra en orosanmälan. Genom att ta fram enkla, effektiva och säkra lösningar och göra dem tillgängliga för alla vill vi skapa förbättring. Första målet är att www.orosanmälan.se ska bli rikstäckande. Detta uppnåddes 2015. Jag samlar nu engagerade personer med erfarenhet från verkligheten inom polis, sjukvård, socialtjänst och privata aktörer för att tillsammans förbättra hanteringen och systemen kring orosanmälningar i Sverige.
Axel Moberg
legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom ambulanssjukvård
och grundare av den ideella föreningen Orosanmälan.se