Den ideella föreningen Orosanmälan.se har som mål att barn som far illa ska få hjälp så fort som möjligt. Genom handlingskraft, väl definierade och avgränsade mål skapar vi förändring.

Orosanmälan.se tillhandahåller som enda aktör i Sverige en databas över kontaktuppgifter till Sveriges samtliga socialtjänster. Databasen är lättillgänglig för allmänheten såväl som för yrkesverksamma på Orosanmälan.se. I syfte att kvalitetssäkra uppdateras informationen regelbundet, dels genom en årlig genomgång men även genom att kommunerna själva kontaktar Orosanmälan.se för att rapportera förändringar.


I 2017 års granskning av Sveriges kommuners hemsidor, såg vi över om följande kontaktuppgifter till socialtjänsten uppges: telefonnummer, faxnummer, e-postadress och postadress. 312 hemsidor granskades. Sverige har 290 kommuner varav de mer folkrika är uppdelade på fler socialtjänstkontor eller som i Stockholm, stadsdelsförvaltningar.

Nedan redovisas andelen kommuner/stadsdelsförvaltningar som har telefonnummer, faxnummer, e-postadress och postadress till socialtjänsten på sina respektive hemsidor.

Hela Sverige 18 % (55/312)  
Stockholm Stad 7 % (1/14)


Det låga antalet fullständiga kontaktuppgifter till socialtjänsten kan vara en del av förklaringen till den stora frustration yrkesverksamma och privatpersoner över hela landet vittnar om när de ska skriva orosanmälningar. Vidare kan bristen på kontaktuppgifter också förklara det låga antalet orosanmälningar som de facto inkommer till socialtjänsten, en s.k. underrapportering, som Socialstyrelsen har skrivit om i Barn som far illa eller riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2014).

Gällande Stockholm stad visar vår granskning att det praktiskt taget är omöjligt att hitta kontaktuppgifter för att skicka in skriftliga orosanmälningar. Detta trots att alla
muntliga orosanmälningar bör följas upp av en skriftlig dito enligt justitieombudsmannen.

Sveriges kommuner och socialtjänster begränsar effektivt möjligheten för privatpersoner och yrkesverksamma att anmäla sin oro om barn som far illa genom att inte uppvisa fullständiga kontaktuppgifter till socialtjänsten. Orosanmälan har drivit frågan om hur viktigt det är att samla nationell statistik kring orosanmälningar för att utveckla arbetet och säkerställa att barn som far illa får hjälp så snabbt och effektivt som möjligt. En nationell statistik förutsätter dock att anmälningar görs. I dagsläget visar vår undersökning att det är mycket svårt att göra orosanmälningar i vissa kommuner/stadsdelar.

Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn av socialtjänsten. Så här skriver IVO i sin Tillsynsrapport 2016 om socialtjänsten.

”Socialtjänsten fortsätter att visa på samma brister som tidigare år, där barns bästa inte alltid tillgodoses och där barnen riskerar att fara illa. Det handlar främst om att förhandsbedömningar och utredningar inte utförs tillräckligt skyndsamt och att hanteringen av orosanmälningar är otillfredsställande.”  

(IVO, Tillsynsrapport 2016.)

 

Orosanmälan.se visade vägen med Webbanmälan – nu skapar kommunerna egna versioner

Under 2016 lanserade Orosanmälan.se tjänsten ”Webbanmälan”. Denna tjänst gjorde det för första gången möjligt för yrkesverksamma och privatpersoner att upprätta och skicka orosanmälningar digitalt, dygnet runt, till socialtjänsten. Detta gjorde Orosanmälan.se som ett svar på de fundamentala bristerna i kommunernas egna hantering av orosanmälningar. I augusti 2017 var testperioden för Webbanmälan över då den stängdes ned eftersom funktionen fick kritik från Datainspektionen.

Inventeringen av Sveriges kommuners hemsidor som genomfördes december 2017 visade att Örebro, Kumla, Ljusdal, Umeå, Vindeln, Lerum, Hässleholm, Strängnäs, Katrineholm, Knivsta, Botkyrka och Huddinge kommun nu själva tagit fram liknande digitala tjänster; en digital funktion för att lämna orosanmälningar.

Detta är mycket glädjande! I dessa kommuner går det alltså nu att göra orosanmälningar digitalt dygnet runt! Vidare visar det att kommuner själva tagit ansvar för något så viktigt som anmälningsförfarandet av orosanmälningar. Detta innebär en enorm förbättring för alla yrkesverksamma och privatpersoner som ska göra en orosanmälan. Katrineholms och Knivsta kommun har till och med, likt Orosanmälan.se, gjort det möjligt att både ladda ned en orosanmälningsblankett och göra en webbanmälan på samma plats.

Vissa kommuner/socialtjänster skriver att tjänsten endast ska användas av privatpersoner andra att såväl yrkesverksamma som privatpersoner har tillgång till den.

Orosanmälan.se ser mycket positivt på detta. I nästa steg menar Orosanmälan.se att en legitimeringsfunktion på kommunernas hemsidor vore önskvärt. På så sätt kan ingen utge sig för att vara yrkesverksam och upprätta en falsk orosanmälan.

Orosanmälan.se ser nu fram emot Datainspektionens eventuella granskning av kommunernas hantering av informationen i samband med digitala orosanmälningsfunktioner. Eftersom Datainspektionen var tydlig i sin kritik av Orosanmälan.se:s webbfunktion, torde det vara i samhällets intresse att en liknande granskning gjordes av kommunernas webbfunktioner för att, en gång för alla, förtydliga hur samhället ska bedriva effektiv och säker hantering av orosanmälningar via nätet.

På vår fråga till Datainspektionen om de avser att granska kommunernas hantering av orosanmälningar svarar Datainspektionen:

”…att myndigheten bedömt att vi för närvarande inte kommer att inleda tillsyn mot de berörda kommunerna. Den information du lämnat hanteras dock som uppslag till eventuella framtida tillsynsinsatser”.

(Email-korrespondens med Datainspektionen. 2018.01.11)

 

Fler kommuner tar fram egna orosanmälningsblanketter

Utan att ha det som fokus kunde Orosanmälan.se i sin inventeringen av kommunernas hemsidor konstatera att kommunerna nu i många fall skapat egna orosanmälningsblanketter. Detta är i grunden positivt då det visar att kommunerna blivit medvetna om att det fanns en förbättringspotential.

Många kommuner har använt Orosanmälan.se och den standardiserade blankett vi tagit fram som utgångspunkt och vissa kommuner har kopierat stora delar rak av. Här skulle vi önska att vi kunde säkerställa att just vår blankett är den bästa utgångspunkten. Dessvärre har Socialstyrelsen vid tre tillfällen avböjt att faktagranska den orosanmälningsblankett som Orosanmälan.se tagit fram, trots att det är den mest använda och nedladdade i Sverige (33000 nedladdningar sedan vi började räkna under 2016). Detta innebär i sin tur att kommunerna använder en mall som inte blivit granskad och bedömd ur ett myndighetsperspektiv. Ironiskt nog får detta som konsekvens att det blir än svårare för Socialstyrelsen att sammanställa statistik på området orosanmälningar från kommunerna. Detta eftersom den redan stora oordningen på området  ”statistik från orosanmälningar” från kommunerna nu sannolikt kommer öka då underlaget för statistiken, orosanmälningsblanketten, återigen diversifieras.