Den allvarligaste riskfaktorn för våld mot barnet är om det förekommer våld mellan de vuxna i hemmet. Barn till misshandlade kvinnor har i upp till 60 procent av fallen blivit misshandlade själva, vilket ofta inte är känt av vare sig hälso- och sjukvård eller socialtjänst.
Vid partnervåld är barn och unga ofta i det rum där våldet pågår. Förutom att de själva riskerar att bli misshandlade, är psykisk traumatisering mycket vanligt. Forskning har visat en hög stressnivå hos mammor som har utsatts för våld i nära relationer, och att de själva har en ökad risk för att använda fysiskt och psykiskt våld mot sina barn eller försumma dem.
I en svensk nationell enkätundersökning med 2 500 deltagare och där 1 358 föräldrar svarade på enkäten, medgav ungefär tre procent av föräldrarna att de hade slagit barnet någon gång under det senaste året.
Om en förälder eller ett barn i familjen har blivit utsatt för övergrepp av något slag är det hög risk att andra familjemedlemmar också ska drabbas. I fyra av tio polisanmälningar om barnmisshandel (0–6 år) har även syskon varit utsatta för brott.
I de familjer där våld förekom mellan de vuxna var det oftare en man – pappan eller mammans partner – som hade slagit barnen vid upprepade tillfällen. De tre huvudsakliga skälen till att föräldrar slår sina barn är fysisk bestraffning som en del av barnuppfostran, stressutlöst våld eller våld till följd av föräldrars psykiska problem.
Informationen är hämtad ur Barn som far illa eller riskerar att fara illa – En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. Utgiven av Socialstyrelsen 2014.